– Det bästa med mitt jobb är att jag har möjlighet att motivera ungdomar till att göra kloka val som leder till förändring. Att följa eleverna när de utvecklas till unga vuxna och veta att jag har varit med och bidragit till att de blir den person som de sedan växer upp till. Det brukar bli många tårar på skolavslutningen i nian.
Zejna Hodzic undervisar i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 7-9 på Pettersbergsskolan, där hon började 2014. Tidigare har hon bland annat arbetat inom vuxenutbildningen i Enköpings kommun.
– Men så bestämde jag mig för att jag vill jobba och utvecklas i den kommun som jag bor i. Västerås stad står för en trygghet, eftersom organisationen är så stor. Utvecklingsmöjligheterna är många och som lärare får du arbeta i en jämlik lärmiljö, säger Zejna Hodzic.
De sociala kontakterna är en anledning till att hon trivs på jobbet.
– Det finns så mycket värme här och den bygger på att vi har bra relationer, både mellan oss kollegor och med eleverna.
Zejna Hodzic är en av tre arbetslagsledare på högstadiet. Varje arbetslag har en specialpedagog knuten till sig och sina elever. När det behövs kan de även ta hjälp av kurator, elevhälsan eller studie- och yrkesvägledare.
– Det finns alltid någon profession med i bilden som jag kan vända mig till som pedagog. Jag är aldrig ensam. Jag har många kunniga kollegor och vi har ett bra samarbete mellan yrkesgrupperna.
Zejna Hodzic sitter med i ledningsgruppen tillsammans med arbetslagsledare för alla stadier.
– Vi ses en gång i veckan och då diskuterar vi frågor som rör hela skolan. Det är bra att vi hela tiden har F-9-perspektivet.
Varje vecka deltar hon också i ämneskonferenser och arbetslagsmöten. På ämneskonferenserna träffas lärarna som undervisar i svenska för att planera undervisningen och utbyta idéer om till exempel pedagogisk didaktik (inlärningsteorier och hur de används i praktiken). På arbetslagsmötena tar de upp allt ifrån allmän information till hur de ska arbeta för att elever ska inkluderas.
– Vi delar med oss av kunskap och arbetssätt. Någon kanske har hittat ett sätt som fungerar för en elev i ett ämne och då är det självklart att dela med sig till oss andra. Vi diskuterar fram metoder tillsammans.
Ett kollegialt lärande pågår alltså hela tiden.
– När du jobbar med människor är du under ständig utveckling. Ensam är inte stark men tillsammans kan vi komma långt. Vi kan se saker bredare när vi får in flera synvinklar.
Att arbeta med inkluderande lärmiljöer är en självklarhet inom Västerås stads skolverksamheter.
– Personalen samarbetar för elevens bästa. Vi möter varje elev utifrån hens behov och förutsättningar. Vi anpassar skolan efter eleverna och inte tvärtom. En och samma lärmiljö passar inte alla.
Exempel på hur Pettersbergsskolan arbetar med inkluderande lärmiljöer är att det finns möjlighet att erbjuda elever mindre grupper när det känns svårt i stora grupper. Alla lärare har samma struktur i hur lektionerna läggs upp så att eleverna vet vad som förväntas av dem oavsett ämne.
– Vi arbetar naturligt med många sinnen för att inkludera alla till lärande. Det kan innebära att vi använder bilder, film och ljud i undervisningen för att få med alla. Vi planerar och undervisar mångsidigt.
Zejna Hodzic tycker att det är betydelsefullt att få vara en sådan stor del i elevernas liv.
– När eleven når sitt mål, det kan vara socialt eller i skolarbetet, särskilt om personen varit långt ifrån och fått kämpa, och lyfter blicken och tittar på mig och jag ser i hens ögon att ”Ja, jag lyckades till slut!”. Den belöningen som jag får i det dagliga arbetet är värt så mycket. Det är då jag inser vilka förändringar vi tillsammans på skolan åstadkommer för våra ungdomar.
Pettersbergsskolan deltar i flera projekt. Ungdomar och mångfald är till exempel ett samarbete med Örebro universitet för att öka studiemotivationen och skapa kännedom om universitetsstudier. I ämnet arbetsmarknadskunskap bjuds externa aktörer in till lektioner och föräldramöten för att prata yrken och utbildningsbehov med elever och föräldrar. Och i svenskan håller författare skrivskola för eleverna.
– I de flesta ämnen samarbetar vi med externa aktörer för att eleverna ska förstå nyttan med ämnena. Vi får ofta förfrågningar och letar efter olika samarbetspartners för att gynna elevernas utbildning och utveckling, säger Zejna Hodzic.