Sju år efter studenten har Ida Limbäck hunnit med mer än vad många gör under en hel livstid. Från bland annat fältstudier på Island under gymnasietiden, via humanitärt arbete i Kenya till nuvarande EU-traineeplatsen på Europaparlamentet har Ida redan ett CV som nog imponerar på många. Det var dessutom utbildningen på Rudbeckianska gymnasiet som skulle lägga grunden för Idas långtgående drömmar.
- När jag gick på Rudbeck trodde jag nog aldrig att jag skulle sitta här i Bryssel och få jobba med något jag verkligen brinner för, säger Ida Limbäck.
När Ida som så många andra gick runt på Västerås gymnasiemässa inför det kommande gymnasievalet så fanns nyfikenheten där. Dels nyfikenheten på Rudbeckianska gymnasiet generellt, dels nyfikenheten på att få studera något där möjligheten att få möta olika kulturer skulle finnas. Den perfekta matchningen fann Ida på samhällsprogrammet och Rudbeckianska gymnasiets internationella profil. Under gymnasietiden fick Ida åka på ett antal fältstudier, där resan till Österrike under tredje året stack ut lite extra.
- Det var så häftigt att få åka dit. Ett minne jag minns speciellt är när vi besökte Wiens julmarknad och fick vara där tillsammans med klassen. Men vi fick också möjlighet att genomföra en undersökning som vi sedan använde till gymnasiearbetet.
Just den akademiskt förberedande delen av gymnasiestudierna var extra värdefullt inför framtiden. Genom möjligheten att få testa på och förfina både kvantitativa och kvalitativa metoder fick Ida en bra grund för både avklarade universitetsstudier och nuvarande arbete. Men hon lyfter minst lika mycket upp den andra delen av studierna som något väldigt positivt. Den mer sociala delen.
- Första året av gymnasiet var jag lite blyg och fokus var bara att få bra betyg, men där har skolan varit en viktig del i min personliga utveckling. Ett av de bästa råden jag kan ge till elever idag är därför att vara med på så många aktiviteter som möjligt vid sidan av studierna och försöka njuta av tiden. Det finns så många roliga traditioner på Rudbeck. Så här i maj kan jag fortfarande bli sentimental när jag ser inlägg på vad blivande studenter gör på skolan.
Efter gymnasiet så fortsatte Ida ta vara på intresset för globala samhällsfrågor och reste iväg helt själv som volontär under några månader för att hjälpa barn i Sydafrika. Upplevelserna gjorde henne än mer stärkt i att det var globala frågor hon ville arbeta med och hon sökte in till Uppsala universitet. Efter några års studier hade Ida en kandidatexamen från ekonomiprogrammet som hade kryddats med kurser kopplat till global utveckling och internationella relationer. Hon tog sig därefter an en mastersutbildning i Köpenhamn.
- Den utbildningen var precis som mina tidigare utbildningar väldigt givande. Jag fick studera med internationella studenter från hela världen som alla delade samma genuina intresse för globala frågor. Vi fick bland annat åka på fältstudier till Nepal.
Med erfarenhet från bokstavligen hela världen kände Ida sig redo att söka en traineeplats på Europaparlamentet i Bryssel och sedan några månader tillbaka är det hennes arbetsplats. Ida berättar att ingen dag är den andra lik, vilket är något som både är utmanade men också väldigt roligt. Det är det nuvarande världsläget som på många sätt styr det rådande arbetet.
- När jag började i mars så var det en stor kris på Haiti så mycket av arbetet fokuserades på det. Mina uppgifter kan bland annat handla om att förbereda tal och skriva sammanfattningar internt på parlamentet. Jag är med på möten och deltar i det parlamentariska arbetet.
Men även om Idas internationella karriär i framtiden kommer fortsätta, kommer minnet av gymnasietiden på Rudbeckianska gymnasiet stanna kvar för alltid. Hon menar att en av de viktigaste lärdomarna är att man inte behöver veta exakt vad man ska göra i framtiden och att man inte ska vara så orolig om man inte vet det, då det mesta kommer lösa sig. Precis som för många studenter som har gått på skolan har också en klassisk sägning en stark betydelse för Ida.
- När jag pluggade i Uppsala så träffade man många olika personer. Ibland var det personer som kommer från Västerås och som pluggat på Rudbeck. Man känner direkt en slags samhörighet som kan vara svår att förklara. Men ”en gång rudbeckian, alltid en rudbeckian” stämmer verkligen.
Ida är mitt uppe i att förverkliga sin livsresa. En resa som för många människor i över 400 år har startat på just Rudbeckianska gymnasiet.